ulrika

Jag såg Mamma Mia! här på bio för en tid sen. Den var speciell. Jag kände mig helt fånigt lycklig när jag kom ut från biosalongen. Jag har försökt fundera vad det kan bero på, men jag är inte riktigt säker. Hmm.

Filmens handling vet antagligen de flesta vad den går ut på, men för dem som inte vet så skall jag kort förklara. Om du känner till handlingen kan du hoppa över nästa stycke.

En flicka på en grekisk ö skall gifta sig med sitt livs kärlek och hon vill att hennes pappa skall föra henne fram till altaret. Problemet är att hon aldrig träffat sin pappa och vet inte vem han är. Hon råkar hitta sin mammas gamla dagboksanteckningar och får veta att det finns tre potentiella kandidater. Hon bjuder i hemlighet dem alla till bröllopet för hon är säker på att veta vem som är pappan när hon väl får träffa honom. Det om det. Jag skall inte avslöja resten.

Handlingen är inte så särskilt avancerad och i sig själv så känns den väldigt fjortis och enkel, nästan banal. Hela filmen känns jätte svensk helt enkelt. Jag vet inte hur ni associerar när jag säger svensk, men jag vet inte om jag kan förklara det bättre. Dessutom har den flera små mindre lyckade, fåniga scener som jag skulle ha gjort helt annorlunda om jag skulle ha fått bestämma.

Kom man till bion för att se en musikal, med Dreamgirls och liknande musikaler i bakhuvudet, så skulle man bli totalt besviken. För det är egentligen bara huvudpersonen Sophie, Amanda Seyfried, som är riktigt bra på att sjunga. Alla andra är si sådär. Man får en känsla av att alla andra huvudpersoner mest valts för att de är "kända"/bra skådespelare. Dessutom är filmen dåligt mixad å sången står liksom ut.... Ja, såhär går det när man har gift sig med en ljudtekniker ;)

Men, trots detta fångade den mig..... bland annat pga:

Bilden/Färgerna. Under hela filmen satt jag "så å njöt" av det jag såg. Alla färger, ljuset, rekvisitan, allt var så bildskönt. Tänk er själv Santorini; böljande turkosblått vatten, vita stenhus, vackra blommor, romantisk medelhavsinredning, vackra solnedgångar, vackra människor....

Medryckande musik. Man fick riktigt lust att sjunga med när man kunde de flesta av sångerna. Även om jag aldrig varit nåt ABBA-fan så erkänner jag deras genialitet.

Energin. Vilken energisk film! Så fylld av fart! Så full av glädje!

Precis på samma sätt som det finns en liten pojke i varje man så finns det väl nog en liten tjej i varje kvinna. En tjej som inte ännu har blivit vuxen och som drömmer om sagolika bröllop, kyssar i solnedgången på en varm strand, vattenkrig under gassande sol, evig sommar.....


Här har Sophie hittat sin mammas dagbok och läser ur den för sina två bästa vänner:

http://www.youtube.com/watch?v=ZYFlJCmJxDA&feature=rela...


Kolla även in denna:
http://www.youtube.com/watch?v=f0oo4Yc_iq8&feature=related

http://testbed.fmi.fi/history_browser.php



okej, med lite fördröjning.

Idag har jag varit på bostadsmässan i Sunnanvik. Sunnanvik ligger mycket vackert och naturskönt vid stranden nära Vasa och det är ett ypperligt ställe att ha bostadsmässa på. En av husgrupperna bildade en vacker båge längs strandkanten och det gick en bro från stranden ut till två små öar i viken.

Själva bostadsmässan var sig rätt lik. Husen också, tyvärr. De flesta hus såg ganska lika ut både utvändigt och i inredningen. Det fanns inget hus som man kände att man bara sku ha måsta få flytta till.

Några små pärlor hittade jag nog iaf.
Ett av husen var ett trevåningshus och översta våningen bestod av ett enda rum på bara några kvadratmeter. Där fanns ett bubbelbadkar som tog upp en tredjedel av rummet. Rummet hade fönster åt två håll så man skulle kunna ligga å njuta av himmlen där uppe. Jag gillade denhär annorlunda idén, en annan sak e om den sen funkar i vardagen.

En annan tuff inredningsdetalj var tre "fönsterluckor" i en tambur i ett av husen. De tre luckorna var öppningar mellan tamburen/farstun där man kommer in och vardagsrummet. Väggen var tapetserad med en grov väv som var målad vit och fönsteröppningarna var av grova träbitar. Det är lite svårt att förklara men det kanske hjälper om ni tittar på bilden. Tyvärr har blogspirit lite trögt att fatta och svänger min bild motsols 45 grader och jag vet inte hur jag skall få den rätt väg, så ni får svänga på huvudet när ni tittar ;)

En populär inredningsdetalj var att ha trä på väggarna i vc och badrum. Jag tyckte att denhär toaletten var jättemysig.

Jag är inne på min andra vecka nu. Har slöat och slappat massor och framför allt sovit massor! Lite aktiv har jag ju nog också varit ;) Jag har bland annat roat mig på loppis både här i helsingfors och i kimito och dalsbruk. Och fyndat en hel del faktiskt. Ni ska få se i nästa inlägg. För tillfället är jag tillbaka i Helsingfors efter en jätteskön vecka ute i Kimito skärgård där Jannes föräldrar har en liten stuga. Efter helgen bär det av till Petalax å hälsa på mina föräldrar.

Ikväll är jag ensam hemma och tänkte därför passa på att titta på Somartorpet. Det är ett svenskt program där man håller på och restaurerar ett gammal fallfärdigt torp till det allra mysigaste av torp man kan tänka sig. Ett jättesomrigt program som jag alltid tittar på varje sommar i mån av möjlighet. Denna sommar har jag kunnat se alla avsnitt tack vare att dom sätter ut dom på internet. Vilken bra uppfinning :) Ingen tv-avgift, inga krångel med digibox - och man kan ändå se tv-program! Det är bara att gå in på svt:s hemsida på svt.se så hittar man programmen till höger.

Jag var ute och cyklade igår kväll i Petalax.
Kvällssolen var vacker och värmde skönt.
Det var lugnt längs vägarna, nästan inga bilar alls.

Jag valde att följa lite mindre vägar och beundrade alla fina hus och vackra trädgårdar. Endel människor var ute och petade i sina trädgårdar, var ute med sina hundar eller cyklade omkring precis som jag. Andra stod vid sina grindar och småpratade med bekanta som kommit förbi längs vägen.

Allt var så fridfullt. I was amazed!
Och det mysigaste av allt var nog ändå att alla människor som jag mötte hälsade på mig. Fast jag inte har nån aning om vem ens hälften av dem var. Vilken konstig känsla.

Kanske ni har sett att jag har satt till en ny blogg på min lista med bloggar som inspirerar just nu? Den heter Annas Hus På Landet och är en helt otroligt bra blogg. Jag har följt med den under rätt lång tid nu, säkert nästan ett år, och har kommit fram till att det är en av dom bättre inredningsbloggarna. Stilinriktningen på inredningen är vit, lantlig romantik i shabby chic anda. Den uppdateras rätt ofta, flera gånger i veckan. Bloggerskan är en mycket bra fotograf och hennes artiklar innehåller alltid en massa jättevackra bilder från bland annat hennes hem.
Mycket inspirerande.

Jag var på väg till Svartholmen å fira midsommar. Hade anmält mig å fixat skjuts ut till båtbryggan å planerat tidtabellen med Janne o.s.v. Men så på onsdag eftermiddag ringde telefonen. Å plötsligt var jag på väg till mina föräldrar i österbotten och fira midsommar. Dom, mina chefer, ville ha mig på jobb i vasa måndag-tisdag. Idag e de tisdag. Mina resväskor står packade i kontaktlinsutrymmet här på EYEN. Tågbiljetten betald å allt. Men så ringer telefonen. Å allt ändras igen. Två dagar till i vasa, en försäljare sjuk.


Allt e egentligen jätte lustigt. För ända sedan förra midsommaren har jag varit hundra på att jag inte ska till svartholmen på midsommar i år igen. Men efter säkert en månads grubblande å missmod accepterade jag motvilligt faktumet att det nog blir svartholmen iår igen. (Inte för att de e nåt fel alls på att fira midsommaren där, tvärtom, men efter att ha varit där flera år i rad ville jag göra nåt annat.) Men min Gud är så otroligt allvetande och kärleksfull, så han svängde upp och ned på alla omständigheter och jag fick häpen stå å titta på med hakan i golvet när han fixade allting på bästa sätt.


PS. Nu har jag bara 23,5h kvar av jobbet före semestern :D